Är måltider bra för demokratin?

Kan det vara så att måltider tillsammans med andra främjar respekten för demokrati och för mänskliga rättigheter? En undersökning har gjorts av Måltidsakademien, som visar att så kan vara fallet. Det skriver statsvetarna Leif Lewin och Evelina Stadin i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Gemensamma måltider har betydelse för demokratin. De som äter tillsammans känner inte bara större tilltro till sina medmänniskor utan också till politikerna och uppvisar även större tilltro till den egna förmågan att influera de förtroendevalda. Också toleransen ökar. 68 procent av de tillfrågade hade inget emot att få en person av annan etnicitet eller religion ingift i familjen, medan 19 procent var emot det, och åter är sambandet med gemensamma måltider positivt. Måltidens socialiserande funktion visar sig intressant nog mera genom ”bridging”, det vill säga genom kontaktskapande med människor utanför den egna gruppen, än genom ”bonding”, det vill säga förstärkning av sammanhållningen inom den grupp man själv tillhör.

Sverige har ett stort antal ensamhushåll, troligen det högsta i världen. Men det betyder inte, som bekant, att tilltron till demokratin och dess institutioner är låg. En viktig anledning till detta är troligen att 82 % av de som tillfrågats i undersökningen åt middag med sin familj minst en gång i veckan. Ungefär en fjärdedel var medlemmar i föreningar som de åt middag med en gång i månaden eller oftare.

Varför är det här viktigt? Gemensamma måltider skapar socialt kapital, och socialt kapital är viktigt för en fungerande demokrati. Enligt flera statsvetare är återkommande möten mellan människor en viktig förutsättning för tillit och socialt kapital.