Äta bör man

Äta bör man, annars dör man. Och äter gör man, men ändå dör man. Betyder det att vi borde sträva efter ett samhälle där vi inte äter över huvud taget? Kunde vi inte få all näring vi behöver intravenöst istället?

Nej, det är inte en bra idé. Måltider handlar om så mycket mer än bara näring. Detta är de allra flesta medvetna om – tanken kan framstå som banal – men det är ändå värt att påminna om detta. Proteinpulver är populärt bland de som tränar mycket på gym, men minst lika bra enligt nutritionisterna är en ostsmörgås och ett glas mjölk. Det är dessutom mycket godare.

Dessvärre är det inte åt detta håll som utvecklingen går. Det blir allt mer populärt med kosttillskott och måltidsersättningar av olika slag, men ingenting kan egentligen ersätta måltiden.

Gastronomiska akademien

6 november 1958 instiftades Gastronomiska Akademien av Sten Broman, Fritiof Nilsson Piraten och Tore Wretman, den siste en av de första stora svenska kockarna. Povel Ramel deltog också i de diskussioner som föregick bildandet av Akademien.

Förebilden var den Svenska Akademien, och precis som där väljs ledamöterna i den Gastronomiska Akademien in. Antalet ledamöter är 17, en färre än antalet ledamöter i den svenska och den franska akademien. Till skillnad från i dessa akademier har varje ledamot inte en stol, utan en tallrik. Från början ingick bra män i akademien, den första kvinnan valdes in 1983. Det var matskribenten Märit Huldt, även känd som Hiram.

Varje år delar Akademien ut en guld- och en silvermedalj, en silverpenna samt ett antal diplom ut till personer som på olika sätt gjort insatser för gastronomin i Sverige. Sedan 1961 ger Akademien också ut en kalender varje år, som innehåller texter om den gastronomiska kulturen. Genom Gastronomiska Akademiens Stiftelse delas varje år stipendier och anslag ut till gastronomisk forskning.